TV-Licensen igen...

Nu har återigen debatten om TV-licensens vara eller icke vara blossat upp. SvD gör stor affär över att 8 av 30 svenska programledare de valt att kontrollera, inte betalar TV-licens. Majoriteten av kommentarerna har hittills varit kritiska till licensen och den som läst här tidigare vet att jag är allt utom TV-licensfrälst.

Aftonhoran har ju följt efter (kanske beroende på att SvD och Aftonbladet båda ägs av norska Schibstedt-koncernen och det blir billigare journalistik om man kan låna reportageidéer av varandra). Där har de tagit och gjort tvättäkta skvallerpress av det hela. Någon ambitiös reporter (David Nannini Nilsson) ringde upp Radiotjänst i Kiruna ABs (det förkortas faktiskt RIKAB) VD Anna Pettersson. Hon vill lite politiskt korrekt inte uttala sig i enskilda fall utan poängterar att det är "oerhört viktigt att betala".

Någon som funderat på varför hon säger det? Jo, för att det är ju hennes lön ni stackare som fortfarande betalar ockeravgiften säkerställer. Ta en funderar på vad ett glassigt kontor kostar årligen i hyra. En statlig VD (och de har ju ganska rejäl lön) och en skock telefonister som ringer och trakasserar folk. Lär ju vara ett antal miljoner kronor årligen. Mer än de som skiter i TV-licensen kan jag tänka mig.

Vad ska vi ha TV-licens till? Tja, enligt de mest rabiata fanatikerna på området ska vi inte ens ställa oss den frågan, utan i sedvanlig svensk ordning, skötsamt och snabbt lyda statens befallningar. Formellt sett ska alla som innehar TV-mottagare betala licens. Licenspengarna ska sen, i alla fall på pappret, gå till att finansiera Public Service TV i form av SVT.

Nu ska vi då ifrågasätta lite saker. Går pengarna från RIKAB direkt till SVT? Behöver vi så stor budget till SVT? Måste vi finansiera allt via en extra skatt? Någon som tvivlar på att vi skulle kunna klara denna Public Service kostnad utan extra skatter?

- Pengarna från RIKAB går till statskassan, som sedan faller in i den gigantiska statsbudgeten. Där beslutas sedan om hur mycket pengar som ska gå till SVT. Det är alltså inte beroende på intäkterna från RIKABs utpressningar, utan allt går via statsbudgeten. Vi har alltså en statlig TV, då SVT är beroende av statens goda vilja för att få loss sin budget, samt att dess chefer är politiskt tillsatta.

- Jag kan inte tänka mig annat än att det går att spara in på ett antal onödiga myndigheter. Inte ens riksdagens politiker vet hur många myndigheter och statliga verk vi har. En sak är säker, de kostar alla en massa pengar. RIKAB är ju en bra start på ställen att lägga ned. Då har vi lite pengar i potten till SVT. Sen kan vi säkert skrota lite andra förmåner och liknande som välbetalda, politiskt tillsatta chefer har.

- SVTs verksamhet kan ses över rejält. Det finns många miljoner som man med lätthet kan spara in på idag. När staten tvingade igenom digitala marksändningar, gjorde de också slut på ett av sina starkaste argument, att SVT i alla fall nådde nästan alla Sveriges hushåll. Nu måste ju alla ha en dekoder för att kunna se TV, och då har man oftast också tillgång till ett flertal reklamkanaler. Det innebär att vi inte behöver betala mer från SVTs sida på rättigheterna till dyra sportsändningar då reklamkanalerna mer än gärna betalar för att få sända detta. De är ju allt som oftast dessutom sponsrade i SVT, så det där med att SVT är reklamfri är ju kvalificerat skitsnack. Sen kan vi även ta och skita i att lägga ett enda öre till på melodifestivalen, då skivbranschen kan få stå för den kostnaden. Italien struntar ju i schlagern och om inte skivbranschen tillsammans med någon reklamkanal kan lösa det, då behövs det ju knappast. (Med tanke på hur mycket pengar de tror sig kunna tjäna på schlagern, så skulle SVT lätt kunna släppa det direkt).


Problemet löst. Ingen extra skatt, utan lägg ned RIKAB och inga fler pengar för licenser till sportsändingar eller medlidifestivalen. Då kanske det endast behövs en ynka tjuga på skatten.